Utbyten.se - UHR:s webbplats om möjligheter till internationellt samarbete och utbyte

Globala mötestorget lockade 2700 besökare i Almedalen

Deltagare vid Internationella programkontorets seminarium om studier och praktik utomlands vid Almedalsveckan

Internationella programkontoret befann sig mitt i Almedalens centrum i juli 2010. Den nya arenan – Globala mötestorget – lockade runt 2 700 besökare till ett fullspäckat program med trettio debatter och seminarier samt utställningar och Gapminders Kasino.

Nedan kan du ta del av dokumentationen från de seminarier vi deltog med vid under Almedalsveckan.

Seminarium med presentation av studie:

Studier och praktik utomlands bra start på karriären

Att studera eller praktisera utomlands är en nyttig erfarenhet, som gör positiv skillnad i en anställningssituation. Den slutsatsen lyftes fram när Internationella programkontorets studie "Arbetsgivares syn på utlandserfarenhet" presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan. Men det är skillnader mellan hur stora och små arbetsgivare ser på saken.

- Stora företag är mer internationellt verksamma och de har också genomgående en mer positiv attityd till utlandserfarenhet. Det gäller även myndigheter, sa rapportförfattaren Fredrik Jonsson från Internationella programkontoret.

I studien, som tagits fram av Internationella programkontoret i samarbete med Svenskt Näringsliv, har ca 1 000 arbetsgivare i form av privata företag, myndigheter och verk besvarat en enkätundersökning om hur de ser på utlandserfarenhet.

Resultaten visar att det i en hypotetisk anställningssituation i 99 fall av 100 är en fördel att ha studerat eller praktiserat utomlands. Detta om arbetsgivaren ställs att välja mellan två i övrigt helt likvärdiga kandidater.

- De som varit utomlands antas ha lärt sig något som de inte kunnat lära sig i Sverige. De kan handla om personlig utveckling och att man lärt sig att leva och bo i en annan kultur, sa Fredrik Jonsson.

Kommunikativ förmåga och social kompetens

Överhuvudtaget är flera av de egenskaper som arbetsgivarna efterlyser vid nyanställning – så som god kommunikativ förmåga, social kompetens och anpassningsbarhet – också egenskaper som de tror att studenter utvecklar under en period utomlands.

- Det här är dessutom egenskaper som man bedömer kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det gäller både statliga och privata arbetsgivare.

Arbetslivserfarenhet efterfrågas

Undersökningen visar vidare att arbetsgivarna värdesätter utlandserfarenhet i form av praktik allra mest: 60 procent väljer den student som praktiserat i ett annat land framför den som studerat.

- Arbetsgivarna signalerar en efterfrågan på personer med arbetslivserfarenhet. Därför kan en rekommendation vara att öka antalet studenter som gör praktik i ett annat land, menade Fredrik Jonsson.

Måste bli bättre på att marknadsföra sig

Seminariet följdes av paneldebatt på temat utlandsstudier och karriär. Internationella programkontorets Ulf Melin, Michaela Almerud från Svenskt Näringsliv, Chantal Coté, internationaliseringsansvarig på Internationella handelshögskolan i Jönköping, Lisa Gemmel, ordförande i Sacos studentråd, samt Sofia Sjödin, tidigare student med utlandserfarenhet, medverkade.

- Hela 50 procent av de studenter som varit utomlands uppger att utlandserfarenheten var avgörande för att de fick sitt första jobb. Det framgår i en undersökning där Svenskt Näringsliv frågat nästan 4 000 studenter, sa Michaela Almerud.

Hon menade vidare att studenter i en anställningssituation måste bli bättre på att lyfta fram de erfarenheter de har i bagaget.
Och fick medhåll av Sacos Lisa Gemmel:

- Som student vet man ofta inte vad man kan och är dålig på att marknadsföra sig.

Dåliga kunskaper om utländska examina

Allra mest attraktiv bland arbetsgivarna är, visar Internationella programkontorets undersökning, en svensk examen med delar av utbildning genomförd utomlands.

- Det kan bero på att arbetsgivare inte har så stor kunskap om vad en utländsk examen innebär, sa generaldirektör Ulf Melin, och tillade:

- Här har vi också en stor uppgift gentemot arbetsgivarna – att visa på nyttan av internationella erfarenheter.

Frukostseminarium Utvecklingsfrågor på schemat - vinst eller förlust:

Vad händer när klassrummet flyttar ut i världen?

Blir gymnasieskolan stärkt av att delta i interkulturella projekt? Leder detta till att globala utvecklingsfrågor kommer in i undervisningen eller gynnas bara de som deltar? Det var frågor som diskuterades vid frukostseminariet Utvecklingsfrågor på schemat - vinst eller förlust i Almedalen i juli 2010.

"Det har skett en attitydförändring"

Eva Sjören kommer från utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun och inleder seminariet med att berätta om deras samarbete med Den Globala Skolan:

År 2006 startade Linköpings kommun en satsning på lärande för hållbar utveckling. Den innehöll bland annat fördjupningsarbeten, heldagarsseminarier och extern undervisning från Linköpings universitet.

– Det är en långsiktig kompetensutveckling, säger Eva Sjören.

Hon ger exempel på hur barn-, fritids- och omvårdnadsprogrammet har rest ut genom Den Globala Resan och därigenom startat ett utbyte med samarbetspartners i Sudan. Idag har det utbytet vuxit till ett permanent samarbete där deltagarna reser till varandra för att ta del av varandras kunskaper.

Är interkulturella projekt på gymnasieskolan en klok investering? Ja, i alla fall visar en utvärdering som gjorts av kommunens satsning på många goda effekter. Både elever och lärare upplever att undervisningen har utvecklats, att man fått en kunskapsfördjupning och en nytändning där frågorna har lyfts in i andra sammanhang, eleverna har också lärt sig nya begrepp.

År 2008 ville man även få angränsande kommuner att tänka och agera hållbar utveckling och startade då en ny kompetensutveckling. Det innebar en spridning av arbetet framför allt ute på skolorna, då ett konkret mål med satsningen var att nå ut med den certifiering för hållbar utveckling som Skolverket är ansvarig för.

År 2010 har det skett en attitydförändring, fortsätter Eva Sjören.
– Idag när vi åker ut med Den Globala Resan till Uganda är attityden en helt annan än för några år sedan. Då skulle man inte utveckla kunskap med betalda skattepengar. De internationella erfarenheter vi då skaffade oss pratade vi inte högt om. Idag finns en total politisk samsyn med omvärldskontakter och en självklar ställning för att utveckla elevernas kunskap i globala frågor.

"Det sätter spår i klassrummet"

Ulla Hellman, från Dragonskolan i Umeå, berättar hur de åkte till Ghana och byggde tillsammans. Hon ledde ett utbytesprojekt på skolans byggprogram. På frågan varför de deltar svarar hon:

– Kärnan i allting är att man vill vara med och göra världen bättre. Genom praktiskt samarbete kan eleverna se vad som är möjligt att göra. Sedan måste man agera utifrån det och slå hål på föreställningar om hur det är i utvecklingsländer.

– Tanken är att man förändras och breddar sitt eget perspektiv. Man får ett annat sätt att se på världen. Jag använder den kunskapen ännu idag. En del av engagemanget kommer underifrån, men mötet med organisationerna och skolledningen är nödvändigt. Det är år av förberedelser och ett halvårs efterarbete, säger Ulla Hellman.

Utbytesprojektet på byggprogrammet är ett framgångsexempel som lockat flera program att delta. Numera omfattas även el-, energi-, barn- och fritidsprogrammet.

– Utbytena startade som projektform och har så småningom blivit en del av verksamheten. Det sätter spår i klassrummet, säger Ulla Hellman.

"De putsar mer än vi gör i Norrland"

Tomas Wiklund, före detta elev på byggprogrammet och numera murare, berättar att han lärt sig mycket genom utbytet i Ghana.

– Alla mina förutfattade meningar har försvunnit. Jag har mött människor från en annan kultur, jag har arbetat tillsammans med elever som har andra förutsättningar och val.

Något som fastnat i hans minne är den fattige mannen han passerade på gatan, mannen som tittade på honom och sa "Ghana is the land of happiness". Tänk att han kunde känna glädje, han som inte har någonting, berättar Tomas att han tänkte då.

Efter Ghana-resan slutade Tomas att vara så prylfixerad, istället för att köpa prylar väljer han idag att jobba mindre och lägga
pengarna på resor. Och en konkret lärdom:

– De putsar mer än vi gör i Norrland. De är duktigare på att putsa.
När jag kom hem till Norrland frågade de "Var har du lärt dig det där?"
då svarade jag Ghana.

"Kulturkrockarna var så många så vi kunde inte räkna dem"

Pernilla Hellqvist, tidigare elev på Donnergymnasiet på Gotland, berättar tillsammans med Julia Ivarsson om sina erfarenheter från tre månaders vistelse i Chile, utanför Santiago, där de bland annat gjorde de praktik på Röda Korset. De beskriver det som att undervisningen flyttat ut ur klassrummet.

– Det var häftigt och samtidigt svårt med många missförstånd och situationer när man inte visste hur man skulle bete sig. Det går inte att lära ut en sån känsla, man kan inte lära sig det i skolbänken utan behöver sätta sig in i den situationen, säger Pernilla Hellqvist.

– Vi var utsatta, vi kunde inte språket, vi kunde inte kulturen. Kulturkrockarna var så många så vi kunde inte räkna dem. Det fick mig att tänka på hur utbytesstudenterna som kommer hit har det, säger Julia Ivarsson.

"Det är möten som gör världen bättre"

Mattias Odhner, rektor på Donnergymnasiet, ser många värden med att eleverna åker ut i världen. Han menar att man har stort fokus på ämnen, kursplaner och kursmål, men att man också måste titta på styrandemål för skolan som glöms bort.

– Skolan måste skapa ett globalt medvetande, vi måste inse fördelarna med att vi lever i en global värld. Det handlar om att utgå från erfarenheter, exempelvis ett internationellt möte, det sätter ton och det berör oss. Vi måste börja i tid så att det blir en naturlig del i skolans utbildning.

– Klassrummet är ju världen, säger Mattias Odhner.

Moderator för seminariet är Anders Jidesjö, forskare i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. I diskussionen lyfter han fram elevperspektivet – att det handlar om att arbeta underifrån och utgå från eleverna. Som forskare ser han också vikten av strategier i läroplanen för att engagera olika aktörer på olika nivåer. Han frågar seminariedeltagarna hur man skapar ett långsiktigt engagemang?

– Engagemanget är en del av tjänsten, sedan gäller det att skolan har ett forum för dessa frågor, svarar rektor Mattias Odhner.

– Man måste behålla ett engagemang hos eleverna. Jag tyckte det var viktigt att projektet inte bara uppstår och dör ut, att utbytet inte bara var en fluga. Styrkan nu är att vi vet att det fortsätter. Och värdet ligger på flera nivåer med gemensamma programmål för olika ämnen, säger lärare Ulla Hellman.

– Hur förmedlar och förklarar vi när vi kommit hem igen, frågar en i publiken.

– Det är inte jättelätt, men vi gjorde en film. Sen gäller det att snacka, man måste fortsätta prata med folk även efter att man kommit hem, svarar eleven Tomas Wiklund.

– Varje person som kommer hem har ca 15-20 redovisningar, då berättar de för andra klasser om sina erfarenheter, tillägger Ulla Hellman.

– Hur använder ni den interkulturella upplevelsen för att motverka rasism, frågar en annan i publiken.

– Man lär känna andra under resan, men även sig själv. Man märker att det inte alltid är som man har tänkt sig, svarar eleven Julia Ivarsson.

Seminariet närmar sig sitt slut och moderator Anders Jidesjö slår fast att panelen är enig: det krävs eldsjälar och en organisation som möter och skapar förutsättningar tillsammans med skolledningen.

– Erfarenheterna kan man inte läsa sig till, den kunskapen måste kopplas ihop till något meningsfullt och relevant för dagens ungdomskultur. Vi måste bygga upp möten – det är möten som gör världen bättre.

Övriga seminarier som Internationella programkontoret deltog i:

Vad har vi för nytta av internationella kunskaper?

Varför ska en svensk kommun, högskola eller myndighet vara engagerad i internationella projekt? Under seminarietiteln "What's in it for us" analyserades vilka drivkrafter som finns till internationellt projektsamarbete och vad institutioner som deltar får ut av det.

För att ta del av dokumentation från seminariet, kontakta Sida.

Vad innebär Östersjöstrategin?

Varför behöver vi en Östersjöstrategi? Vad går det ut på? Och vad har den för bäring på utbildningssamarbetet? Det var temat för ett lunchseminarium där Amelie von Zweighbergk, statssekreterare och stf EU-minister, och Internationella programkontorets generaldirektör Ulf Melin medverkade.

För att ta del av dokumentation från seminariet, kontakta Sida.