Utbyten.se - UHR:s webbplats om möjligheter till internationellt samarbete och utbyte

Utsatta gruppers lärande tema för 2009 års europeiska Grundtvig-konferens

Hur kan samhället bättre möta utbildningsbehovet hos utsatta grupper? Det var ämnet för den europeiska Grundtvig-konferens som Internationella programkontoret anordnade i Stockholm i oktober. Runt 150 deltagare från hela Europa – alla verksamma inom vuxnas lärande – fanns på plats för att diskutera, reflektera och lära sig mer.

– Inom Grundtvig tar vi hand om de människor som andra inte bryr sig om. Personer som haft problem med det formella lärandet och som lätt hamnar utanför utbildningssystemet.

Det slog Alan Smith, ställföreträdande chef för Grundtvig-enheten vid EU-kommissionen, fast när han inledde konferensen. Till de utsatta grupperna – "disadvantaged learners" – räknade han bland annat vuxna som lämnat skolan tidigt, invandrare som inte gått i skolan, äldre personer med låg utbildning, personer med funktionsnedsättningar, liksom fängelseintagna och tidigare intagna.

En utgångspunkt för de tre dagarna på Hasseludden var hur lärande kan anpassas till dessa individers behov. Går det att skräddarsy utbildning så att även de som står allra längst ifrån det formella utbildningssystemet kommer med på tåget?

– Vuxenutbildning är en nyckelfaktor i det lokala arbetet med integration, framhöll Staffan Ström, chef för vuxenutbildning och Svenska för invandrare (Sfi) i Nacka kommun.

Biblioteket som mötesplats

Nacka kommun har idag ca 2 500 studerande inom vuxenutbildningen, varav en stor andel med invandrarbakgrund. Kommunen är delaktig i två internationella projekt inom Grundtvig. Ett av dem är "Not just books – a library for all", som handlar om att lyfta bibliotekets roll som mötesplats för alla medborgare och locka dit nya besöksgrupper, bl.a. genom kurser i kreativt skrivande.

– Fokus för både det här och det andra Grundtvig-projekt vi deltagit i är språklärande för vuxna, förklarade Staffan Ström.

Ett gott exempel på hur behoven hos en annan utsatt grupp – de som är intagna på anstalt – kan mötas belyste Lena Axelsson, klientutbildningsansvarig på Kriminalvården i Norrköping. Svensk kriminalvård ligger idag i framkant när det gäller fängelseutbildning.

– Tidigare kunde utbildningsmöjligheterna se helt olika ut beroende på vilken anstalt en intagen hamnade på. Idag arbetar vi samordnat för att öka likvärdigheten och enhetligheten över landet, förklarade Axelsson.

Ett lärcentrum på varje anstalt

Alla Sveriges fängelser är idag indelade i sex regioner med en rektor för varje region. På varje enskild anstalt finns ett lärcentrum, med lärare anställda som har olika ämnesbehörighet. Lärarna är civilklädda, för att göra tydligt att de arbetar där som just lärare och inte vårdare. Tack vare att lärarna undervisar både lokalt och på distans, blir all utbildning tillgänglig oavsett var de intagna befinner sig.

Dessutom finns två vägledare tillgängliga för alla intagna i landet. De sitter på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping och vägleder på distans via telefon.

– Vi kan erbjuda de intagna allt från grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, till universitetsstudier och vissa yrkesutbildningar, berättade Lena Axelsson. Med varje intagen görs det upp en individuell studieplan, som han eller hon får följa med hjälp av sin lärare.

Enklare att fortsätta med studierna

De positiva effekterna av det nya systemet är flera; tillgången till utbildning har blivit bättre och utbildningen kan i högre grad anpassas efter de studerandes behov. Dessutom gör enhetligheten över landet det betydligt enklare att fortsätta studierna om en intagen blir förflyttad till en annan anstalt under sin fängelsevistelse. Eller friges och kommer ut i det civila samhället.

– Tidigare kunde intagna få höra att "jaha, du ska bara vara här i tre månader – då är det ingen idé att du börjar läsa något". Idag säger vi hellre att ingen tid är för kort!